Lyssna på storyn
”Vi står inför många förändringar och utbildning är en avgörande punkt för att förbereda unga människor på att möta dessa förändringar. Vi har dock ännu inte ett utbildningssystem som bygger på en grundlig kunskap om barns utveckling. Det finns ett akut behov av att fördjupa vår förståelse för barns utveckling, med hjälp av jämförande studier, för att förbättra och tillhandahålla bästa möjliga pedagogiska praxis och miljöer för barn,” säger studiens författare Solange Dénervaud, postdoktor vid Lausanne universitetssjukhus.
Forskarna var särskilt intresserade av att undersöka de långsiktiga effekterna av Montessori kontra traditionell utbildning. Där barn i Montessoriklassrummen fritt kan välja mellan en rad inlärningsaktiviteter i klasser med barn i olika åldrar. Traditionell utbildning fokuserar däremot på lärarstyrda inlärningsaktiviteter. I studien slutförde 67 schweiziska barn en verbal flytande uppgift där de ombads namnge så många djur som de kunde. Forskarna genomförde sedan en semantisk nätverksanalys av varje barns svar för att bedöma hur djuren organiserades i minnet.
“Semantiska nätverksanalyser visar varje koncept (namn) som en nod och relationer mellan dem som kanter. Ju mindre relaterade begreppen är, desto längre kanter (t.ex. päron och avokado kontra päron och äpple), men också desto långsammare blir deltagaren att rapportera deras relation,” förklarade Dénervaud och hennes kollegor.
Barnen genomförde också aktiviteter för konvergent och divergerande kreativitet. Konvergent kreativitet representerar förmågan att generera en enda optimal lösning på ett problem, medan divergerande kreativitet representerar förmågan att generera många lösningar på ett problem med flera möjliga svar. Forskarna fann att barn som hade utbildats i Montessoriskolor tenderade att ha en mer “flexibel” semantisk nätverksstruktur. Med andra ord tenderade Montessoriutbildade barn att uppvisa fler kopplingar och kortare vägar mellan djurkoncept jämfört med barn som fick traditionell utbildning. Montessoriutbildade barn hade också högre poäng på tester för kreativt tänkande.
”Det vi lärde oss av den här studien, och det som är viktigt att förstå, är att kvaliteten på lärandet är viktigare än kvantiteten. Ju fler begrepp som memoreras med mening, med erfarenhet, med engagemang, med glädje och personlig förståelse, desto mer kommer de att organiseras i minnet på ett flexibelt, diversifierat och berikat sätt,” säger Dénervaud till PsyPost. “Detta påverkar barnets kreativa tänkande, som därför kommer att använda sin kunskap på samma sätt (kontra på ett förstelnat sätt). Detta gäller särskilt under utvecklingsstadiet (mellan ca 6 och 12 år), när barnet assimilerar ett enormt antal nya koncept varje år.”
De två urvalen av barn matchades med socioekonomiska faktorer och icke-verbal intelligens. Men Dénervaud noterade att forskare fortfarande har mycket att lära om hur utbildningsstilar påverkar kognitiva resultat.
”Det här är en studie som jämför två grupper av barn i åldern 6-12 år. Det är viktigt att andra studier replikerar våra resultat, och ännu viktigare, följer barns utveckling för att validera vad vi har observerat,” förklarade hon. ”Det är också viktigt att mer i detalj studera vilka aspekter av pedagogiken som gör det möjligt för studenterna att på ett flexibelt och berikat sätt kunna anpassa sig: kamratinlärning? Frånvaron av ett betyg? Aktivt lärande? Vi har inget svar på dessa frågor just nu.”
”Den här studien syftar inte till att främja ett pedagogiskt förhållningssätt, utan att verkligen bättre närma sig barnets verklighet,” tillade Dénervaud. “Vilka är de och hur lär de sig? Genom att jämföra relativt motsatta tillvägagångssätt avslöjar det intressanta skillnader för en vetenskaplig förståelse av barns utveckling.”
Studien, “Education shapes the structure of semantic memory and impacts creative thinking”, är författad av Solange Denervaud, Alexander P. Christensen, Yoed. N. Kenett och Roger E. Beaty.
Klicka här för att se hela sortimentet av sportkläder
Öppnar i ny tab