Lärande design för barn och framtidens kompetensutveckling

Kompetensutveckling och lärande design för barn anpassad för det digitala samhället skiljer sig till stor del från 1900-talets klassrums- och läroboksmiljö. Två rapporter från OECD och Nielsen Norman Group bildar i denna anda språngbrädor för lärande designern i det 20:e århundradet.

I OECD:s rapport “The future of education and skills Education 2030 – The future we want” identifieras tre stora utmaningar. Dessa inkluderar miljö med fokus på klimatförändringar och utarmning av naturresurser, ekonomi med fokus på teknikutveckling och ekonomiskt ömsesidigt beroende, och för det tredje social omvandling och jämlikhet. Utifrån dessa drivkrafter analyserar författarna vilka kompetenser som krävs för att bli en del av denna utveckling. Nyckelorden är flexibilitet och förändring.

Fem utmaningar

Designa om lärandet inkluderar enligt rapporten fem utmaningar:

1. Det digitala samhällets ökande komplexitet kräver mer lärande enligt traditionellt tänkande om utbildning. Lösningen enligt rapporten är dock att: “Det är dags att flytta fokus för studerande från “fler timmar för lärande” till “kvalitativ inlärningstid”. Kvalitet före kvantitet är en av huvudnycklarna till lärande och kompetensutveckling i det digitala samhället.
2. Reformer av utbildningspolitiken lider idag av tidsfördröjningar mellan erkännande, beslutsfattande, genomförande och effekter.
3. Kvalitet igen, inlärningsinnehållet måste vara av högsta kvalitet för att generera djupast möjliga förståelse.
4. Alla studerande måste gynnas för att kunna nå bästa möjliga resultat. Individanpassat lärande är lösningen.  AI, interaktiva funktioner och andra former av utbildningsteknik förbättrar nu denna utveckling.
5. Utbildningspolitik igen, planering och anpassning är avgörande för ett effektivt genomförande av reformer.

Lärande Design för barn

Låt oss gräva djupare och ta en titt på vad detta innebär för att utforma lärandeupplevelser. I rapporten från Nielsen Norman Group som nämns ovan fokuserar forskningen på barn från 3-12 år i USA och Kina. Den allmänna slutsatsen är att: “När designers utformar appar för barn måste de ta hänsyn till de fysiska förmågorna och begränsningarna hos målgrupperna.” Det innebär grovmotorik, finmotorik och motorisk koordination.

Rekommendationer

Från resultatet av forskningen ger författarna följande rekommendationer:

1. För barn under 9 pekskärm bör betona svepning, knacka, dra, gränssnittet bör innehålla stora färgglada klargörande knappar.
2. “Skrivbordsbaserad design för barn under 9 år bör använda enkla tangentbordsinteraktioner eller klick. Att dra, rulla och klicka på små föremål med en mus eller en styrplatta är svårt för den här åldersgruppen.”
3. Komplex motorisk samordning rekommenderas enligt rapporten inte för 5-åringar som har mycket begränsad koordinationsförmåga. Medan en 7-åring har begränsad koordinationsförmåga. Eftersom barnet i den åldern kunde samordna sina två händer för att röra sig smidigt på en surfplatta. En 11-åring har delvis utvecklat koordinationsförmåga och kan hantera de fysiska knapparna på ett skrivbord.

Användarupplevelsedesign har många dimensioner och bör analyseras ur olika perspektiv innan själva designarbetet påbörjas. Syftet med projektet learning design bör då också samspela med kraven och komplexiteten i det framväxande digitala samhället enligt beskrivningen ovan.

Författad av

LarsGöran Boström©

Lärande designer och författare till boken Learning Design in Practice for Everybody och utvecklare av SOE PUBLISHINGLAB för att skapa interaktiva böcker för lärande, inspiration och lek. Med interaktiva funktioner som inlärningssimuleringar, interaktivt skrivande, gamification och Augmented Reality.