Fräsch kunskap har i de 
flesta fall ett bäst-före-datum. I det nya seklet ligger detta ofta mycket närmare i tid än förut. Samhällig förändring som tog decennier under de senaste seklerna tar nu år och ibland månader. Trots detta fokuserar fortfarande skolsystemet på att distribuera och mäta kunskap. Detta är problematiskt då det till stor del förbereder studerande med kunskap som berör gårdagens nyheter.
Brister med traditionella test
Vid sidan av problemen med fokus på kunskap är metoderna för traditionell bedömning ofta för förenklade, abstrakta och befinner sig för långt ifrån en verklig kontext för att kunna uppfylla dagens utbildningsbehov. För att möta 2000-talets krav är det dags att lämna de faktabaserade testen bakom oss och övergå till prestationsbaserade test som mäter förståelse och färdigheter.
“Ett test är utbildningens motsvarighet till en måttstock, termometer eller radarpistol. Men ett test förbättrar specifikt inte lärande mer än en termometer botar feber; båda är enbart verktyg.”
Valerie Shute och Matthew Venture
Eftersom en bedömning vid sidan av mätning även inkluderar tolkning och agerande krävs exklusiv information från testresultatet. Faktabaserade kunskapstest är designade för att mäta utvalda bitar av kunskap och varje fråga kan ses som en oberoende datapunkt. Därav ger resultatet bevis för den studerandes kunskap om bitarna och deras karaktär, men inte om den studerande kan forma en klar bild av förståelse om ämnet som är i fokus, alltså hur bitarna hänger ihop.
Utvecklar testning med gamifiering
I skarp kontrast till detta så mäter spelbaserad bedömning sekvenser av interaktioner. Och dessa sekvenser är ofta beroende av varandra, exempelvis ett beslut påverkar spelet och dess uppgifter längre fram. Läraren får på så sätt en “story” om den studerandes verkliga förståelse av ett ämne och hennes förmåga att utföra uppgifter som är relaterade till ämnesområdet. En annan skillnad är att denna bedömning inte behöver äga rum vid en särskild tid och plats som traditionella test. Istället ger en spelmiljö stora möjligheter för fortgående bedömning av prestationen och förståelsen. Detta ger ännu en dimension då läraren kan mäta utvecklingen av förståelsen över tid.
Sammanfattningsvis, medan traditionell bedömning utgår från tolkning av of bit-för-bit kunskapsdata. Så är spelbaserad bedömning en bevisbaserad metod med fokus på förståelse och med mycket bättre förutsättningar att ge support för förbättringar över tid. I nästa del av denna artikelserie kommer gamifiering och lärande i arbetslivet analyseras.
Författad av
LarsGöran Boström©
Författare till boken: Learning Design in Practice for Everybody
Källa
Stealth Assessment – Measuring and Supporting Learning in Video Games by Valerie Shute and Matthew Ventura MacArthur Foundation