Hjärnans och datateknologins sekel Del 8: Globespeak

Hjärnans och datateknologins sekel Del 8: Globespeak

elearningworld image james globespeak swedish Hjärnans och datateknologins sekel Del 8: Globespeak

Språk och kultur är näraeng flag e1415739858472 Hjärnans och datateknologins sekel Del 8: Globespeak relaterade till varandra. I den globaliserade kultur som webben utgör har särskilt yngre människor snabbt tagit till sig universella chatt och SMS-koder för att kommunicera. Effekterna av denna språkliga boom och snabbheten i kommunikationen leder till att engelskan förändras.

Globespeak och språkligt gap

Learning by doing är ju en av de mest effektiva metoderna som finns för lärande, men samtidigt lämpar sig det korthuggna cyberspråket ibland illa utanför chattrummet. Frågan är då om språklärare i allmänhet kan tyda och använda dessa cyberkoder? Kan de omvandla dem till ett mer allmängiltigt sammanhang och föra in det i undervisningen?

ANNONS
[adrotate group=”3″]

Ett ytterligare problem är att elever med annat modersmål än engelska har en stark tendens att kombinera språk. Vår egen svengelska har sin motsvarighet i spanglish (spanska-engelska), franglais (franska-engelska) och denglish (tyska/deutsch-engelska). Dessa hybrider är ytterligare ett exempel på förändringar inom engelska språket. Resultatet blir ett så kallat globespeak som riskerar utvecklas till att ungdomar inte kan göra sig förstådda i mer formella sammanhang. Således uppfyller engelskan kraven på global spridning för att betecknas som nutidens lingua franca, men kvaliteten på användandet släpar efter.

Överbrygger språkbarriärer

Hur ska man då komma till rätta med detta språkliga gap mellan lärare-elev och mellan kvantitet-kvalitet? Sylvia van de Bunt-Kokhuis och Henrik Hansson sätter sin tillit till att kombinera språkinlärning och ICT och därtill learning by doing, med andra ord eLearning. Interaktiva övningsmoduler med obegränsad tillgång 24/7 och feedback precis vid tillfället eleven utför uppgiften. Möjligheterna till kommunikation mellan lärare-elev utökas också särskilt utanför klassrummet.

Språklärandet förflyttas således till det forum där eleven mestadels använder sig av främmande språk (läs engelskan) i praktiken. Övningsmodulerna ger den träning som krävs för att bättre kunna göra sig förstådd. Detta är därtill en ypperlig möjlighet att öka intresset för andra språk. Språkutbildningen går från ett teoretiskt undervisande förhållningssätt till träning i praktiken.

Artikelförfattare: LarsGöran Boström©

 

Källor:

Forskningsrapporten: ”E-learning and language change – Observations, tendencies and reflections”

”Engelskan knockar övriga språk” av Viveca Brozin-Bohman i Lärarnas Tidning nr2/2005

Är Du en matentusiast? Om ja, så är detta communityt för dig!Skapa blogg poster, diskutera på forumet, skapa interaktiva böcker om matkultur och välmående.

Öppnar i ny tab