Stora mängder korta 
meddelanden sköljer över oss. Mening och förståelse är åsidosatt till förmån för korta meddelanden. Utvecklingen av den digitala världen är med detta synsätt bara ännu ett steg i utvecklingen av industrisamhällets massproduktion och massmedier där kvantitet alltid är viktigare än kvalitet. Vid sidan av ny teknologi kritiseras i synnerhet yngre generationer, New Millennium Learners, ofta för att vara den främsta drivkraften bakom denna utveckling. Likväl, det är nu tid att tänka om.
Fler yngre läser längre
Stuart Jeffries lysande artikel “Think digital distractions have killed our attention spans? Think again” the Guardian, 5 november,2013, ger en intressant inblick som motsätter de deterministiska rädslor om ett samhälle som är överöst med korta meddelande som upptar hela vår uppmärksamhet. I vilket nästa steg kanske människor stängs av från att sända dessa meddelanden och maskiner tar över denna uppgift. Ett tema som är vanligt i olika science fiction filmer liksom i teknologisk deterministiskt tänkande.
Berättande och korta klipp
Likväl, Jeffries visar att vid sidan av denna kortklippvärlden med nyhetsrubriker, annonsbanners, chatt-koder och social media-meddelanden finns andra drivkrafter baserade på mänskliga sinnen som söker förståelse, inspiration och nyfikenhet något som korta klipp sällan kan uppfylla. Men som långa romaner och komplexa TV-serier som “Sense 8” och “Black Mirror” som inbjuder människors sinnen att reflektera är svaret på. Jeffries skriver:
“What’s striking is that some figures show that those most likely to read are not old people but those aged 18 to 24: in the US, at least 88% of 18-24s have read a book in the past year, compared with 68% of over-65s. It’s young people, traditionally viewed as the irresolute, attention-lite problem, who – more than the rest of us – don’t like the way our culture is working.”
Den senaste Pew Research Center report on book reading visar att åldersgruppen 18 till 29 år fortfarande är den oftast läser en bok i oberoende av vilket format. 80% har gjort detta i jämförelse med 73% av 30 till 49-åringarna under det senaste året, och 70% av 50 till 65-åringarna. Åldersgruppen 18 till 29 år är de främsta läsarna för alla format, tryckta böcker, eböcker liksom att lyssna på ljudböcker.
Är detta en övergående trend? Eller kan det vara en rörelse som bekämpar ökande kortklipps-distraktioner i världen? Som Daniel Chandler skriver i sin essä “Technological or Media Determinism”: “Television didn’t replace radio or the cinema, and computers seem unlikely to replace books.” De fyller olika behov.
Författad av
LarsGöran Boström©
Öppnar i ny tab