Hjärnans och datateknologins sekel Del 2: Lärande

Hjärnans och datateknologins sekel Del 2: Lärande

elearningworld learning sve1 Hjärnans och datateknologins sekel Del 2: Lärande Våra sinnen som syn och hörsel, förmågor som motorik och minnesfunktioner hanteras av olika delar av hjärnan. Därför krävs olika sorters träning för att utveckla olika eng flag e1415739858472 Hjärnans och datateknologins sekel Del 2: Lärandefärdigheter. Med denna utgångspunkt säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, att ”Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop.”

Han hoppas vidare på att en ny vetenskapsgren växer fram som smälter samman neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi för att kunna få fler svar på hans problemställning ovan med mera. Professor Klingberg sade detta i en intervju år 2011 med Svenska Dagbladets Maria Carling. Grunden i hans vision realiseras nu i hög grad med det EU-finansierade Human Brain Project liksom det amerikanska The Human Connectome Project som väntas bli en del i det hjärnforskningsprogram som president Barack Obama har aviserat.

Annons
[adrotate group=”3″]

Martin Ingvar, professor i Klinisk Neurovetenskap vid Karolinska Institutet, skrev på DN Debatt den 9 mars 2008: ”En av de viktigaste felgreppen som nu haft lång tid på sig att utvecklas är iden om att pedagogiken inte har att göra med hur barns hjärnor fungerar. Barns hjärnor är som vuxnas, fast bättre.” Professor Ingvars forskning spänner över ett brett fält med bland annat inlärning, hur barn lär sig läsa, till inlärning av olika beteenden, perception och hur hjärnan fungerar vid olika sjukdomar. Ett fenomen som Martin Ingvar kritiserar på DN Debatt ”är en historiskt grundad rädsla för pluggskolan. Den rädslan har på senare tid blivit styrande.” Detta måste enligt Ingvar motarbetas.

Upprepning är som bekant kunskapens moder. Ett exempel på detta är att den som lär sig köra bil utför alla moment på en medveten nivå, även enkla moment som att bromsa och styra. Ju bättre hjärnan blir på att hantera de olika momenten, desto mer automatiserat blir beteendet. Kontinuerlig repetition och övning av moment leder alltså till att förmågan automatiseras, vilket i sin tur minskar trycket på arbetsminnet.

Torkel Klingberg fyller på att för en effektiv inlärningsmiljö bör man reducera alla distraktioner eftersom det tar upp utrymme från arbetsminneskapaciteten. Man ska alltså fokusera på en sak i taget. Han säger: ” Rensa skrivbordet och ha inte lockande saker i närheten. Lär av minnesmästarna till exempel genom att göra associationer.”

Den tredje delen i artikelserien berör det faktum att hjärnan är plastisk, vilket betyder att kontinuerlig och mångsidig träning håller den vital. På samma sätt som vi tränar fysiken på gym behöver man alltså kontinuerligt träna hjärnans förmåga.

Artikelförfattare: LarsGöran Boström©

 

Källor:

HBP – The Human Brain Project
http://www.humanbrainproject.eu/

Human Connectome Project
http://www.humanconnectomeproject.org/

Hjärnforskare vill att skolan tänker om av Maria Carling
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/31-3-hjarnforskare-vill-att-skolan-ska-tanka-om_6052835.svd

Är Du en matentusiast? Om ja, så är detta communityt för dig!Skapa blogg poster, diskutera på forumet, skapa interaktiva böcker om matkultur och välmående.

Öppnar i ny tab