I tidigare eLearningworldartiklar NML-generationens (New Millennium
Learners) egenskaper beskrivits med deras roll som webbens infödingar och förutsättningarna för kreativitet i fokus. I denna artikel kommer trådarna att dras ihop och avslutas med ett framtidsscenario utifrån Tim Berners-Lees vision om den semantiska webben, webb 2.0.
Tim Berners-Lee är forskaren som i början av 1990-talet gjorde internet till allmängods genom sin skapelse, the world wide web. Grundstenarna för Webb 1.0 bestod av koder som HTTP, HTML och URL. Resultatet saknar helt motsvarighet i mediehistorien. Under de första 1000 dagarna av webbens existens producerade hundratusen användare över 450 000 webbplatser, tusentals virtuella samhällen och över 150 miljoner webbsidor. Redan i webbens barndom var således samtliga Alan G. Robinsons och Sam Sterns punkter för en kreativ miljö aktuella (läs gärna Kreativ miljö – sex fundamentala principer).
Det fanns således en fantastisk uppslutning för att anamma det nya mediets möjligheter, där i praktiken allt byggde på egna initiativ, utifrån inofficiell verksamhet. Eftersom det helt saknades manualer fick man leta sig fram till lösningar och förlita sig på kreativ tur, där nya intryck och kommunikation med andra utvecklare var helt avgörande för framgång. Webben var redan från sina första andetag en gigantisk och ständigt växande lärande organisation.
ANNONS
[adrotate group=”3″]
Detta har förstärkts ytterligare med ett enormt tillskott av kommunikationskanaler under 2000-talet, när den sociala webben eller webb 2.0 har fått sitt genombrott. Facebook, Twitter, Linkedin, miljontals bloggare, och en kraftfull tillväxt av s.k. open source-communities är bara några av dessa nya kanaler.
Det var således i denna kreativa miljö som NML-generationen (New Millennium Learners) växte upp och verkar i … men de verkar på fritiden, åtminstone de som inte har kommit ut i arbetslivet än. Kulturkrocken med den traditionella skolundervisningen var och är fortfarande betydande. Samtidigt är de egenskaper som ständigt övas i webbens lärande organisation också de som alltmer eftersöks i arbetslivet.
Emellertid avtecknas inte dessa färdigheter i den CV som en arbetssökande som precis har lämnat gymnasiet eller universitetet skickar till arbetsgivare. I varje fall värderas inte den kreativa potentialen lika högt som formella kunskaper, trots att det ofta är dessa egenskaper som är avgörande. I denna anda bär webben med dess olika medieformer och applikationer lösningen på tillkortakommandet. Learning by doing med ett mål och ett specifikt resultat som kan värderas av läraren, men också visas upp för potentiella arbetsgivare.
Vikten av webben för lärande ökar ytterligare i tyngd när Tim Berners-Lees vision om webb 2.0, den semantiska webben, gör sig påmind:
“Jag har en dröm för webben där datorer blir kapabla att analysera all data på webben – innehåll, länkar och transaktioner mellan människor och datorer. En semantisk webb som skulle göra detta möjligt måste fortfarande växa fram, men när den gör det, kommer den dagliga mekanismen för handel, byråkrati och vårt vardagliga liv hanteras av maskiner som talar med maskiner. Dessa ’intelligenta agenter’ som människor under lång tid har utlovats kommer slutligen materialiseras.”
Webbens grundare Tim Berners-Lee skrev detta 1999 som en programförklaring till vad som komma skulle, och under de senaste två åren har utvecklingen accelererat kraftigt. Nyckelordet för framtidens webb är således relevans och ger ytterligare en dimension till webbens inneboende interaktivitet. Relevant kvalitativ information vid rätt tillfälle framställt i rätt format efter användarens önskemål. Redan idag finns ett flertal applikationer och hårdvara som leder i denna riktning. Testa Google Nexus 7 så förstår du vad jag menar.
Ett av de mest uppenbara är onlinebaserade läromedel där relevant information integreras med interaktivitet i webbens lärande och kreativa miljö. Kan det vara så framtidens lärande ser ut? Onlinebaserade pedagogiskt uppbyggda läromedel i kombination med duktiga lärare i centrum som kompletteras med litteratur och den semantiska webben? Kommentera gärna artikeln.
Artikelförfattare: LarsGöran Boström
Öppnar i ny tab