MOOCs historia är mycket kort. Inte ens ett decennium har passerat sedan den första kursen lanserades inom denna genre av Manitoba Universitet. Vi är fortfarande inne i 
pionjärepoken när allt är möjligt. För en MOOC-kurs bör vara så mycket mer än en traditionell kurs som levereras online. Grundperspektivet bör vara att tänka hur den studerande bäst interagerar med kursmaterialet och andra kursdeltagare.
Historiska förlagor till MOOC
Likväl finns det flera förlagor med samma drivkrafter som MOOC-rörelsen genom historien. För att utforma möjliga framtida utvecklingsvägar kommer utbildningsrörelser från det förflutna här att analyseras.
ANNONS
[adrotate group=”3″]
Medeltida studier
På medeltiden under de tidiga studierna i studium particulare möttes läraren och den studerande på en individuell självstyrande nivå där lärandet saknade regleringar och examination. Det enda bevis den studerande fick om att ha deltagit i kursen var ett certifikat från läraren. Detta har betydande likheter med hur en MOOC fungerar. Utvecklingen på senare tid har likväl lett till att vissa kurser erbjuder möjlighet till examination mot betalning.
Bell-Lancaster-metoden
Bell-Lancaster-metoden som föddes under början av 1800-talet baserades på att de studerande skulle fungera som effektiva lärare till sina medstuderande. Med denna grund kunde man utan problem anta hundratals studerande till varje kurs med bara en huvudlärare. Man kan säga att denne lärare var instruktionsboken och kvalitetsstämpel, alltså den som förmedlade den kvalitativa kunskapen, medan den verkliga förståelsen uppnåddes genom kommunikation mellan de studerande. Denna beskrivning överensstämmer väl med en modern MOOC. Fast när det gäller MOOC sker kunskapsförmedlingen ofta med hundra tusentals registrerade på kursen. Det mesta av innehållet kan också användas när som helst och var som helst eftersom allt material finns online.
Lärarens ställning
Det ska sägas att Bell-Lancaster-metoden inte användes särskilt länge. Det var i första hand utvecklat för att fattiga skulle få en god utbildning av en lärare med gott renommé. Drivkraften då och nu har dock stora likheter. En MOOC är helt kostnadsfri och den är öppen för alla oberoende av studiebakgrund och geografisk hemvist. Samtidigt som den ger möjlighet att i organiserad form ta del av föreläsningar från de främsta universiteten globalt. Där studierna sker tillsammans med människor med samma intresse världen runt. Förståelsen kommer i denna kontext att uppnås huvudsakligen i samarbete med övriga studerande liksom datorbaserade övningar. Med denna bakgrund finns möjligheter att de första stapplande stegen med MOOCs är början på en global folkbildningsrörelse.
Intressant i sammanhanget är också att Bell-Lancaster-metoden som etablerades vid början av 1800-talet, vilket var en tid med stora omvälvningar av utbildningssystemet i de flesta länder. Vi är nu inne i en ny epok med betydande omvandling där den tekniska drivkraften är datorteknologi medan pedagogikens utveckling sker med utgångspunkt från hjärnforskningens senaste rön, vilket gör utbildning interaktiv. Då vid 1800-talets början var drivkrafterna boktryckarkonstens slutliga genombrott och ett allmänt aktivare förhållningssätt till lärande liksom folkskola. Det industrisamhälle som då växte fram håller nu på att ersättas med ett kunskapssamhälle i vilket MOOC-rörelsen kan bli en betydande drivkraft. Med mottot: Lärande för alla på högsta nivå.
Skriven av
LarsGöran Boström©
Öppnar i ny tab