Pedagogiska metoder i utveckling med ny teknik 
I del 2 i denna artikelserie beskrevs PLE eller webbiblioteksmetoden och självstudier med teknikstöd. Denna del går djupare in på förändringar inom den traditionella undervisningen enligt teaching by telling metoden liksom renässansen för kollaborativt lärande som teknikutvecklingen medför. Som i sin tur förbättrar möjligheterna för ett livslångt lärande.
Undervisning med nya förutsättningar
Även traditionell pedagogik enligt teaching by telling metoden kan förfinas och förbättras med tekniska hjälpmedel. I synnerhet kan flera strukturella hinder i klassrummet avlägsnas. Ett av dessa är att distraktioner i hör- och synfältet oberoende var i klassrummet den studerande befinner sig kan upphöra med hjälp av dator med rätt programvara. Från lärarens dator sänds samma bild till samtliga studerandes datorskärmar. Istället för att störas av rörelser och avstånd fram till centrum av klassrummet där läraren befinner sig sker här undervisningen på samma villkor, vilket hjälper koncentrationsförmågan. Därtill har samtliga studerande samma möjlighet att få lärarens uppmärksamhet eftersom läraren ser alla lika mycket via dataskärmen. Viftande händer och andra metoder för att vinna lärarens uppmärksamhet behövs inte längre.
ANNONSERING
[adrotate group=”3″]
Vid sidan av detta finns ökade möjligheter för individualisering av undervisning i realtid. Forskning visar att i ett klassrum går undervisningen för endast 20% av de studerande i lagom takt, för 40% går det för snabbt och för 40% för långsamt. Med datorns playback- och group-teach-funktionerna kan läraren hjälpa grupper eller enstaka studerande som har hamnat efter, medan övriga fortsätter utan extra hjälpen, och självfallet kan läraren hjälpa studerande som hamnat före vidare, utan att stressa övriga studerande. Det finns även möjlighet för studerande att på eget bevåg repetera det som tidigare visats på skärmen. Läraren har därtill realtidskontroll på vad varje studerande gör i sin dator. Och kan följaktligen sätta in rätt resurser vid rätt tidpunkt när de behövs. Detta medför att alla studerande kan arbeta i sin egen takt.
Kollaborativt lärande
Den pedagogiska metoden kan betecknas som social konstruktivism där upptäckaranda, research kreativitet och skapande utgör grundstenar i lärandeprocessen. Viktiga ingredienser är kommentera, laborera och skapa individuellt eller i grupp utifrån olika praktiska övningsuppgifter. Det kan röra sig om simulerade verkliga situationer, fallstudier, projekt eller andra former av övningar. Ofta används kollaborativt lärande för gruppövningar där projektarbete, teambuilding och samarbete övas. Med stora möjligheter att integrera lärandet i de vardagliga arbetsmomenten. Avgörande för en effektiv lärprocess är användandet av olika sociala medieverktyg som bloggar, wikis, film- och ljudsekvenser med mera. Lärarens roll förändras till att bli moderator och utvärderare av de olika övningsuppgifterna. Likväl är en viktig del i det kollaborativa lärandet att även studerande utvärderar och kommenterar sina medstuderandes arbete. Dialog är den huvudsakliga kommunikationsformen för denna pedagogiska metod.
Samtliga dessa fyra pedagogiska grundmodeller får omvälvande effekter på strukturen för lärande. Ove Jobring, Alexanderson Institutet vid Göteborgs Universitet och Ingemar Svensson, Upendo Enterprise, skriver:
”There is a given contradiction in attempting to reconcile bottom-up and self-organised phenomena like online environments with institutional forms and top-down activities. We are of the opinion, however, that it is an urgent task to seek to assume such a challenge and we emphasize the prerequisites underpinning such a system.”
Omvälvningen går således mot ett lärande som utgår från den studerandes behov, bottom up, samt tack vare möjlighet till “mjuk” övervakning av lärprocessen via administrationsmoduler så kan lärandet bli alltmer självorganiserande. Det sistnämnda betyder vid sidan av eLearningmodulers integrerade aktivitets- och resultatuppföljning även möjlighet till att uppmana de studerande att skriva lärjournaler med egna reflektioner om de olika momentens innehåll. Liksom att föra journal över arbete med olika former av praktiska projektbaserade uppgifter. De flesta lärplattformar har journal- och/eller bloggverktyg för detta syfte. Frågan hur pass öppet ett sådant system bör vara beror i hög grad på syfte och innehåll i kursen. I vissa fall kan journalen föras enbart för den studerande själv, andra kan lärare ta del och eventuellt kommentera. Ett tredje alternativ är att medstuderande kan läsa och kommentera som en del av lärandet och en fjärde att journalen i detta fall ofta i form av en blogg ligger helt öppet på internet.
Denna kollaborativa form av pedagogik som kortfattat har blivit beskriven ovan är i fokus i den fjärde delen av denna artikelserie.
Artikelförfattare:
LarsGöran Boström©
Öppnar i ny tab