 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Login
|
|
|
|
|
Har du inget medlemskap än? Du kan bli medlem. Som registrerad medlem har du betydande fördelar som access till eLearningmoduler, en temaväljare, publicera artiklar, kommentarsinställningar och möjligheten att skriva kommentarer under ditt eget namn m.m.
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kreativa miljöer
Postad Måndag 15 juni @ 09:24 |
|
|
|
|
 EU-kommissionen har tillsammans med Europarådet utnämnt år 2009 till året för kreativitet och innovation med målet: ”att främja kreativitet för alla som en drivkraft för innovation och som en nyckelfaktor för utvecklingen av personliga, yrkesrelaterade, entreprenöriella och sociala kompetenser genom livslångt lärande.” En kreativ miljö bygger således på en lärande miljö, vilket även kreativitetsforskningen fastslår. Men vilka kännetecken har då en kreativ lärande miljö?
Att beskriva forskningen kring kreativitet är som fabeln om de blinda männen som försöker beskriva en elefant genom att röra vid olika delar av djuret. Där en rör vid svansen och säger att det är som en orm, och en annan rör vid dess sida och säger att det är som en vägg. Man måste således se helheten för att överhuvudtaget kunna få en bild av kreativitet och kreativ miljö. Trots detta finns det betydande svårigheter eftersom bilden som framträder är rörlig och interaktiv.
En framgångsrik kreativ miljö handlar i hög grad om att öka sannolikheten för innovation. Detta har i vissa avseende stora likheter med att driva ett kasino. En kasinoägare vet inte hur det kommer att gå för de enskilda spelarna vid varje bord eller vilken strategi/metod de använder. Samtidigt vet kasinoägaren mycket väl att om det kommer tillräckligt många kunder och de kan hållas kvar tillräckligt länge, så kommer kasinot att göra en stabil vinst. På kort sikt handlar det om sannolikhet, på längre sikt är vinsten given (förutsatt att oddsen är de rätta). Efter liknande kriterier skapas en kreativ miljö i företag och skola.
Med denna utgångspunkt har professor Alan G. Robinson och professor Sam Stern genom sin forskning och sina olika konsultuppdrag världen över kommit fram till att en kreativ miljö har sex grundpelare:
1. Uppslutning – En miljö där alla människor som ingår känner delaktighet och som kan identifiera en id? som kan vara nyttig och reagerar positivt på den, alltså en känsla av uppslutning som kommer inifrån. Motsatsen till detta är uppifrån sanktionerad uppslutning som bäst symboliseras det gamla sovjetsystemet.
2. Egna initiativ – Minst lika viktig är möjlighet till egna initiativ. I synnerhet då detta är ett sätt för studerande och anställda att ta tag i ett problem som de är intresserade av och tycker sig ha kompetens nog att lösa. Inre motivation vid sidan om god allmän uppslutning är en mycket viktig drivkraft för en kreativ miljö. Yttre motivation kan istället vara direkt skadlig eftersom en belöning uppmuntrar människor att ta den snabbaste och säkraste vägen. Ofta är inte detta den kreativa vägen.
3. Inofficiell verksamhet – bygger på en officiell uppmuntran att åstadkomma något nytt och användbart utanför den ordinarie verksamheten eller skolans läroplan. Misslyckanden bör oftast ses som en uppmaning att söka mer information och kunskap för att hitta en lösning. På längre sikt, som i kasinoexemplet ovan, så innebär förekomsten och utrymme för inofficiell verksamhet en given vinstlott. Vem eller vilka som sitter med vinst- respektive nitlott i organisationen är ofta omöjligt att sia om. Mycket beror på nästa grundpelare i Robinson och Sterns modell, alltså kreativ tur.
4. Kreativ tur/serendipity – som egentligen inte har så mycket med tur att göra, det engelska begreppet ”serendipity” är bättre, men det finns ingen bra översättning till svenska. Det handlar om förmågan att oförmodat och med hjälp av skarpsinne snubbla över värdefulla upptäckter, hitta nya ofta oväntade kombinationer. Det kan börja som ett duggregn av infall, men det är först vid störtskuren som processen får substans.
5. Nya intryck – I grunden handlar det förstås om att hålla sinnena öppna i det ”duggregn av infall” som beskrevs ovan. Ett verktyg i denna process är omvärldsbevakning för att få fler intryck inom ett specificerat ämnesområde. Nya intryck kommer självfallet även i kommunikation med andra människor, i synnerhet om dessa har annan sakkunskap. Eller kan det också vara så simpelt att ett enda intryck förändrar inriktningen på ett projekt som någon redan arbetar med. Det som förmår en människa att ändra riktning och spinna vidare åt oväntat håll, kan vara ett likgiltigt intryck för en annan människa. I det ena fallet reaktion och aktion, medan det andra går intrycket spårlöst förbi.
6. Kommunikation och lärande inom organisationen – Ju större en organisation är desto större är sannolikheten att beståndsdelarna i kreativitet redan finns någonstans internt. Men samtidigt är möjligheten mindre att dessa beståndsdelar arbetar tillsammans ju större organisationen är. Det handlar i hög grad om att skapa informella kommunikationskanaler och en viktig sådan som naturligt ingår i en organisations verksamhet är lärande. En utbildning inom ett visst ämne kan sammanföra människor från olika avdelningar och befattningar där möjligheten till att finna nya lösningar ökar. En traditionell kurs tar dock slut och är därtill mycket tidskrävande och sällan anpassad till arbetslivets villkor. Medan en eLearning plattformen finns uppe 24/7 365 dagar om året. När infallet kommer så finns den där och troligen också med några deltagare som bollplank med olika expertis.
”En id? är bräcklig. Den kan dödas av ett hånleende eller en gäspning. Den kan huggas till döds av en spydighet eller skrämmas till döds av en bister uppsyn.”
Charles Browe, reklamman
Denna bräcklighet i den kreativa processen kräver understödjande strukturer enligt de sex grundpelarna ovan. Den kreativa miljön bör därtill hela tiden vitaliseras i arbetslivet, medan skolväsendet också bör lära de studerande att arbeta efter dessa kriterier. Richard Floridas tre T fungerar som en bra innehållsförteckning för ett kreativt klimat: förenklingar genom Teknologi, understödjande av Talang och stor Tolerans mot oliktänkande etc.
Ken Robinson som bland annat har lett den brittiska regeringens rådgivande kommitt? om kreativ och kulturell utbildning understryker detta på ett seminarium anordnat av ted.com.
”Creativity now is as important in education as literacy and should be treated with the same status.”
Sir Ken Robinson
Se det underhållande och intressanta anförandet här
Sanningen är att ifråga om sakkunskap är det kvaliteten som är avgörande för kreativitet och en kreativ miljö, inte kvantiteten. Med denna utgångspunkt är kreativa miljöer och kvalitativ kunskap två viktiga grundkriterier för skolväsendet att föra de studerande in i ett framtida arbetsliv.
Artikelförfattare: LarsGöran Boström
Annons: -) |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel omdöme
|
|
|
|
|
Medelpoäng: 5
Röster: 5
|
|
|
|
|
Relaterade ämnen
 |
|
| |
|
